måndag 30 maj 2016

Osötad yoghurt luonto+

Har hittat en yoghurt med smak - utan socker eller andra ännu värre sötningsmedel. Det är Arlas luonto+. Den finns i liters tölkki och i mindre burkar. Själv tycker jag om yoghurtkvargen i citron- eller mango smak.


Sisältö: pastöroitu MAITO, MAITOPROTEIINI, hedelmämehu,
vesi, sitruunatäysmehu 2,4%, MAISSItärkkelys, hapate, D-vitamiini,
luontainen aromi. Rahkaa 35%.
400g ca 2€.


1l ca 2,50€.

Domhär finns i spännande smaker: hallon-rödbeta,
äppel-spenat och appelsin-morot.
Ca 0,70€.

söndag 29 maj 2016

Natur och lande

Vi hade ett skönt veckoslut på lande med pojkarna och min mamma, medan min man hade tennis veckoslut. Vår yngre orkade gå men mig till postlådorna och tillbaka 4km, så jag fick mina 10 000 steg för dagen (är med i en fb challange).


torsdag 26 maj 2016

Parkour kalas

Vi har en 8-åring i huset sen april och igår blev det gemensamt kalas med dubbelkusinens jämnåriga pojke. Det blev parkourkalas i Mattby parkourpark med pojkarnas parkourlärare. Verkligen smärtfritt att ordna kalas annanstans än hemma och trevligt för plånboken att ordna ute i en park. Vi bjöd på hotdog och kladdkaka och hade pinjata.


Kräftstjärt-tomat-quinoa

Quinoan är en ört som växer vilt i Sydamerika och det finns över 120 olika arter av quinoa. Den är en sorts målla, besläktad med rödbeta och spenat. Den är alltså inget sädesslag och innehåller därför inte gluten. Quinoa är ett ypperligt alternativ till kolhydratkällor som pasta, ris, potatis eller bröd.

Quinoa innehåller bland annat antioxidanter och fibrer och skyddar i sig även mot andra sjukdomar som diabetes, gallsten, cancer, etc. Quinoa är en utmärkt proteinkälla för den som lever på vegetarisk eller vegansk kost.

Använd quinoa varm, i stället för ris eller pasta, eller kall i exempelvis sallader. Det är också gott och mättande att använda quinoa i morgongröten eller i smoothies. Grundreceptet för tillagning är dubbelt så mycket vatten som frön. Låt koka 15-20 minuter, quinoan är klar när den svansliknande grodden kommer fram. 

Det råder oenighet om det är gynnsamt eller inte att äta quinoa utifrån ett humanitär synpunkt och miljöperspektiv. Tex HÄR

Dethär receptet räckte till två luncher:

  • två tomater + en vitlök mixas med stav
  • koka sakta 10min i kastrull: olivolja + tomatsaften + 1 nypa socker + paprikapulver + salt + sv.peppar
  • skölj 1dl quinoa under tiden
  • lägg till quinoa + 0,75dl vatten: då det kokar, sätt ner värmen + lock på
  • det tar 10-20min för quinoan att absorbera vätskan
  • blandade i en stor klick mjuk getost
  • kräftstjärtar + basilika på

onsdag 25 maj 2016

Solkräm (organic)

Dom i vår familj som är i solen, får detta år använda solkräm utan kemikalier. För mig själv blir det inte mycket solande hädan efter, men kommer att kräma in mig ialla fall. Domhär BioSolis solkrämerna läste jag rekommenderas HÄR  Köpte på Sokos emotion för ca 17€. Den är super dryg, en liten fingerspets räcker till hela ansiktet. Och man blir inte vit som Mumin. Länge gick jag och trodde att apotekets solkrämer på nåt sätt var hälsosammare. Men dom är ju också fulla med kemikalier och på apoteket finns det tom produkter med PHMB.


tisdag 24 maj 2016

I'm back

Bloggen har varit tyst och orsaken är att jag diagnostiserades med cancer 9.11.2015.

I augusti-september märkte jag att halsen var lite svullen på ena sidan. Tänkte att jag kanske håller på att bli sjuk, men konstaterade att jag underligt nog inte hade ont i halsen. Läget fortsatte och googlade "kaula patti", där det rekommenderades att kontakta läkare om man är över 40 år. Fick i oktober tid till hälsostationen och där började resan.

Resan hittills sin korthet:
    Undersökningarna tog ca en månad, fick diagnosen tonsillcancer 9.11.2015 och behandlingarna började 7.12.2015. Där emellan gjordes förberedelser; det togs ut visdomständer, blodprover, hjärtfilm, TT, magnet, gjordes en "mask" för strålningen och opererades en PEG-slang till magsäcken. Behandlingen var kemoterapi: strålning varje vardag i två månader (35ggr) samt cytostatika/cellgift en gång i veckan i 1,5 månad (6ggr).

    Cancerbehandling på halsområdet berättades vara den mest smärtsamma eftersom allt på området förstörs, även goda celler. Jag kunde inte svälja; äta eller dricka utan har använt PEG-slangen, rösten förstördes och emellanåt kunde jag inte prata eller bara viska, munnen förstördes, tungan förstördes och halsen förstördes, dom var sönder/ såriga/ infekterade och för smärtan fick jag starka opiater. Under strålningen spändes mitt huvud fast med en mask i ca 15 minuter. Det tog inte ont i sig, men orsakade mot slutet brännskador på halsen. Cytostatikan fick jag på tisdagar på sjukhusavdelningen droppande i venen i 1-3h. Efter det kommer illamåendet i 3-5 dagar. För det fås medicin, men illamåendet går nog inte att undvika helt och det blir ett ekorrhjul av illamående, ätande, spyende, svaghet och viktminskning. Av denhär cytostatikan tappade man inte håret - vilket var en stor lättnade med tanke på barnen. Av behandlingarna och medicinerna var jag mycket trött och sov, sov, sov. Mot slutskedet var jag i så dåligt skick så jag hamnade på sjukhus i nästan en vecka. Vården var superb helatiden!

Psykiskt känns det galet att skriva dethär, det känns fortfarande galet och overkligt att dethär hänt mig. Vi har med min man dock varit positiva hela denhär tiden. Vi har inte fällt många tårar, medan våra familjer och vänner gråtit floder och haft svårt att sova. Men så är det vid en kris - man kan inte braka ner, man kan inte stanna upp, det är bara att hoppa på tåget och fara - man har inget val. Man kan inte annat än ta ett steg i taget och en dag i sänder.

Till våra pojkar har vi inte använt ordet cancer. Vi har talat om att jag har en "patti" på halsen som fås bort med starka mediciner; mamma kommer att vara jätte sjuk, men sen blir jag frisk. Samt att vi i Finland har dom bästa läkarna i världen, vilket dom varit mycket imponerade av. Barnen har inte verkat oroa sig - dom har litat på vårt ord och vårt kroppsspråk att det blir bra! Vi har med min man gått hos cancerklinikens familjeterapeut en gång i månaden. Våra föräldrar bor nära och har hjälpt oss massor. Jag och också min familj har fått ett stort stöd av nära vänner och bekanta. Mitt största stöd har förstås varit min älskade man och våra barn - som hållit mig fast i vardagen med vardagliga glädjeämnen och små problem.

    Behandlingarna tog slut i slutet av januari. Hela februari var jag ännu sjuk; mådde illa, var sjuuukt trött och hade svårt att äta tillräckligt med slangen. I mars började jag röra på mig och gå på promenader, börjandes typ runt huset. Jag har gått igenom opiatavvänjning och blev medicinfri i början av april (8.4) och har sen dess fått köra bil och kunnat hämta barnen. Så småningom har jag lärt mig att äta pånytt och 15.4.2016 använde jag PEG-slangen för sista gången. Jag är smal från tidigare och har gått ner 15% varav inget ännu kommit tillbaka. Med kläder på syns det inte, men naken sticker alla kotor fram. Nu börjar jag dock ha krafterna tillbaka, vilket är härligt, och jag orkar promenera och cykla långa vägar och jogga som förut.

    Problemet och handikappet som finns kvar är min mun. Smaksinnet förstördes, men borde komma tillbaka inom 6 månader. Smakar en del och vet nog vad jag har i munnen, men det är inte gott. För det andra är spottkörtlarna förstörda och min mun kruttorr. På natten vaknar jag till att tungan "sitter fast". Då jag äter fastnar maten i munnen och maten måste gurglas ner med vatten - inte gott. För det tredje är munnen ännu öm och känslig och en hel del föda svider. Har förstått på andra att ätandet aldrig mer är/smakar det samma. Ätandet är "pakkopulla", men håller humöret fortfarande uppe (förutom vid mattid, hehe).

    Förra veckan, 17.5, fick jag resultaten från PET- och TT-scan och det fanns inga mer tecken på cancer i halsområdet!! Jag är sjukledig över sommaren och planen är att fr.o.m. augusti vara halvtids sjukledig och långsamt gå tillbaka till jobbet.

För att bearbeta det som hänt och händer mig har skrivandet och dokumenterandet hjälpt. Annors skulle jag inte hinna med, eller nu komma ihåg hur långt jag redan kommit - kommit tillbaka till livet och levandet.

Orsaken till att jag nu vill publicera det jag dokumenterat är att "vertaistuki" är ett otroligt viktigt stöd. Jag vill gärna vara det för nån. Själv har jag haft svårt att hitta människor som har gått igenom samma sak - så man skulle veta vad som är på kommandet och hur det blir sen. Dessutom kan jag på en hand räkna dom jag på cancerkliniken såg i under pensionsålder, vi är alltså få - som tur. Men det är skönt att tala med nån som förstår hur det är med små barn osv.

En blogg hittade jag, och Katariina 52år hade fått tonsillcancer diagnosen ca 3 månader före mig. Och en 62-årig man, som hade "kurkunpäänsyöpä" bekantade jag mig med på kliniken. Dessutom lärde jag känna Minna i min ålder med barn, då jag var inne på sjukhuset, hon hade en annan cancer men ganska liknande behandling. Alla textas jag med nu och då - dom vet, förstår, och det är alltid stödande att höra hur dom har det, fråga råd och ha lite dålig humor tillsammans.

HÄR är min blogg "Stay positive Jonna!", som hjälpt mig gå igenom min resa, och hoppeligen kan jag hjälpa nån annan. Storyn börjar HÄR.

Denhär, jonna-bloggen, försöker jag nu fortsätta och fokuserar på och dokumenterar positiva saker och eventuellt blir det även naturkosmetik och hälsosam diet. Den andra bloggen fortsätter också och fokuserar och dokumenterar information jag söker fram om cancer och kost samt dokumenterar fortfarande mitt mående och framsteg.


onsdag 18 november 2015

Bloggpaus

Pga en allvarlig händelse känner jag inte just nu för att skriva här på bloggen. Eftersom jag använder skrivandet som terapi och är en dokumenterare har börjat en annan blogg om ämnet, men är inte ännu redo att publicera den. Sen då det känns rätt sätter jag en link.

God jul och gott nytt år 2016!

torsdag 29 oktober 2015

Mitt födelsedagskalas

Det var ett riktigt roligt och lyckat kalas - om jag så själv får säga. Och fick bra feedback också av barnen "det är roligt att ALLA, också vi barn, har roligt på ditt kalas". Hade bakat in en hel del program, så jag måste riktigt skriva upp åt mig själv för att komma ihåg. Först började vi iallafall med Mojito. 


Mete för barn och vuxna var ganska spännande för båda dera. Barnen fick bl.a. guld/silver tatueringar från Glitter (typ sådana HÄR) och sugrör med caramell/chokladsmak till efterrätten (ett roligt tips för kalas!). För vuxnas "K18 påse" hade jag besökt bl.a. Alko och Keltainen ruusu. Pappornas metespåsar innehöll dessutom en hög med perversa kylskåpsmagnetord.

Pinjata!


Slutligen blev det "Hotel Transylvania" -filmen och popcorn åt barnen medan vuxna åt kaka. Jag hade satsat hårt och bjöd denna gång på själv lagad kaka isället för Frödinge. Under efterrätten ordnades en tävling med kylskåpsmagnetorden för oss vuxna. Tävlingen var naturligtvis att parvis komma på den perversaste meningen. Vinnaren var överlägsen och meningen var jätte smutsig och nästa omöjlig för paret att läsa medan vi andra kiknade av skratt. Meningen passar inte hit i sin helhet, men ni får se en del av den nertill. Vinnarparet fick naturligtvis med sig hem en present från Keltainen Ruusu hehe.

lördag 24 oktober 2015

I väntan...

... på gäster till mitt kalas. Eftersom jag är den enda flickan i familjen, vill jag definitivt ha ett ljusrött kalas. Och med barn- och vuxenmete och pinjata förståss.


fredag 23 oktober 2015

D-A-D

Nostalgitrip för mannen och mig på Cirkus igår. D-A-D var lika energiska som förr och även publiken imponerade i allsång med att kunna många verser av flera sånger.
En favorit är "Empty heads"

onsdag 7 oktober 2015

Köpförbud

Jag har nu varit i smink-köpförbud redan i 6 månader, som jag lovade på påsken. Det har lyckast riktigt bra och jag är förvånad och stolt. På sommaren började jag drömma om att fara till härliga Thailand igen. Resan dit är sjukt dyr som alla vet och jag har insett att drömmar behöver uppoffringar - speciellt eftersom jag börjat jobba 80% och får således 20% mindre lön sen augusti. Nu har jag därför redan en längre tid också varit i kläd-köpförbud och får köpa kläder endast på loppis.

Kläd-köpförbudet tänker jag fortsätta med också efter resan. Påriktigt så har jag ju allt jag behöver. Mer är det så att jag har för mycket och kanske skulle borda bli av med mera kläder - fastän vi i sommras förde en bil fullproppad med vuxen- och barnkläder, leksaker, böcker och inredningsgrejor till Röda korsets kontti vid Esbo Ikea (rekommenderar). Om jag iallafall behöver nåt nytt, tänker jag ha som regel att samtidigt föra en påse med nåt jag inte längre behöver till SPR kontti eller H&M textilinsamling.